Museumbesök i Göteborg
Kategori: Museum
Denna torsdag har vi tillbringat en hel dag i Göteborg, då vi har hunnit besöka tre olika museum. Göteborgs konstmuseum, konsthallen samt världskulturmuséet. Tanken med dessa museumbesök var att vi bland annat skulle söka inspiration till någon form av temaarbete eller projekt med barn i barngrupp, hur jag som pedagog kan använda mig av ett museibesök i förskolans vardag samt hur några av dessa besök kan kopplas till läroplanen.
Vi började dagen med att möta upp kursansvarig på centralstationen i Göteborg, sedan påbörjade vi vår vandring ut på Göteborgs gator, för att upptäcka konst.
Vi började dagen med att möta upp kursansvarig på centralstationen i Göteborg, sedan påbörjade vi vår vandring ut på Göteborgs gator, för att upptäcka konst.
Vid första stoppet inne på centralstationen fick vi studera en liten staty som föreställde en flicka ståendes mot en vägg. Här kan många tankar väckas. Leker hon någon form av kurragömma eller är hon ledsen? En flicka som står med huvudet tryckt mot en vägg kan väcka många känslor om hur hon skulle kunna känna sig. Är det vi ser på lek, eller är det på allvar. Vi fortsatte vandringen till Clarion hotel post, som nu mer är ett hotell mitt i centrala stan. Mats[1] berättar att det tidigare varit ett postkontor. Vi vandrade vidare och stötte sedan bland annat på oraklet, som syns på tredje bilden nedan. Marie[2] berättar att skaparen av oraklet fick pengar för att skapa en staty där barntänket, barnperspektivet och en staty i barnens egen längd var i fokus. Vi fortsatte att vandra vidare, stannade ibland på vägen för att upptäcka konst och hamnade så småningom vid -Poseidon som står på Götaplatsen längst upp på avenyn, där vi skulle fortsätta upptäcka ytterligare konst.
Jag anser att vandringar med stopp här och var genom exempelvis en stad är till fördel att ta med en barngrupp på. Vi skulle kunna tillverka en karta med text och bilder, där varje stopp är en skatt för att slutligen anlända till en större skatt där bjuds på till exempel frukt eller smörgås.
Vi delade upp oss i två grupper, där ena gruppen skulle få gå runt med en guide inne på konstmuséet medan den andra gruppen skulle få vandra runt fritt på konsthallen. Min grupp fick börja med rundvandring på konstmuséet. Gällande vandringen på både Göteborgs konstmuseum och konsthallen hade vi som uppgift, eller uppdrag som jag nämnde tidigare i texten att titta på och reflektera kring hur barnen i en barngrupp kan möta och bemöta dessa konstverk i form av bland annat statyer, tavlor, bilder, färg, form och mönster. Första statyn vi stannade vid föreställde en flicka som höll på med träningsstilen poledance. Ytan på statyn är gjord av gips och själva statyn är gjord av en tjej vid namn Cajsa Von Zeipel. Hon tillverkade statyn som ett examensarbete. Statyn är en androgyn gestalt, vilket innebär att den är en blandning mellan man och kvinna. Vid tillverkningen av statyn använde hon delvis sin kropp och delvis sin pojkväns kropp som mall. Många konstverk på Göteborgs konstmuseum hade ett syfte att vara provocerande på olika sätt. Jag skulle kunna tänka mig att ta med mig barnen till ett sånt här typ av museum då det förekommer mycket matematik som barnen kan utforska, matematik på olika sätt och dessutom samtala kring de olika konstverken och statyerna.
Efter konstmuséet var det lunchpaus under en timme. Efter lunchen bytte grupperna plats, så att min grupp fick gå runt på konsthallen och titta. På konsthallen fanns ett amtal storbildsskärmar som visade olika bilder och klipp. Bilderna och klippen handlade väldigt hemska saker som bombningar och liknande. Jag blir därför tveksam till att ta med barnen till en sådan här typ av museum då det framkommer väldigt hemska och traumatiska bilder. Sedan har jag ju ingen aning om vad barnen själva varit med om. I det samhälle vi lever i och den mångkultur kan det mycket väl vara så att barnen faktiskt varit med om bombingar innan flykten till Sverige. Att då kolla på klipp som dessa kan då bli en bearbetning för dem, av det som de gått igenom.
Jag anser att det skulle vara till fördel att starta ett tema kring världen eller liknande. Där man bland annat läser böcker, samtalar och jämför hur vi i Sverige har det med exempelvis barnen i Irak. Genom ett sådant tema låta barnen få en inblick av hur bra vi i Sverige faktiskt har det till skillnad från andra länder. Man kan kort diskutera om hur barnen anser att ett bra land ska vara. Ett land med glada barn, som känner sig trygga och har en förskola eller skola att gå till och en familj de känner att de trivs med. Barn som får växa upp i ett samhälle fritt från krig, våld och otrygghet anser jag är av stor vikt för resten av livet. "Förskolan ska erbjuda barnen en trygg miljö som samtidigt utmanar och lockar till lek och aktivitet. Den ska inspirera barnen att utforska omvärlden. I förskolan ska barnen möta vuxna som ser varje barns möjligheter och som engagerar sig i samspelet med både det enskilda barnet och barngruppen"(Lpfö 98, rev. 2016, s.6). Utdraget är från läroplan för förskolan. Det är minst lika viktigt attt barnen har en miljö i förskolan att känna sig trygga i som i hemmen.
Tredje och sista muséet som vi besökte, världskulturmuséet, är ett museum för de allra yngsta då muséet fokuserar mycket på att barnen dels ska få utforska och upptäcka själva med kroppen. Barnen får möjlighet att till exempel krypa under, klättra över, igenom samt stampa på plattor och skapa musik. Jag ser detta museum som mycket givande, både för barnen, men dessutom utvecklande för mig själv. Det skulle vara väldigt roligt att ta med en barngrupp till detta museum för att sedan starta en tema, då det framkom väldigt mycket känslor. Som bilden med texten nedan om känslan att skiljas åt från en vän och från någon man tycker om. Fler texter inne på muséet att skapa ett tema kring handlade om att känna trygghet och hur vi kan skapa ett bra samspel vid exempelvis spelande av musik. Ett projekt eller tema kring känslor är någonting jag själv skulle vilja testa ute på förskola eller i förskoleklass då jag ser ämnet som väldigt aktuellt. Hur känns det i kroppen när man är glad, ledsen, arg, rädd? Jag uppfattade världskulturmuséet som ett museum där mycket av de estetiska delarna framkommer. Vi fick tillfälle att krypa under, över, på och igenom. Mats[3] berättar om estetiska lärprocesser i sin föreläsning. Han nämner då bland annat krypa under och klättra över som en form av estetisk lärprocess.
Det här blev en lång, men givande dag med många nya tankar, idéer och erfarenheter.
[1] Mats Andersson. Museumbesök i Göteborg 1/12-2016
[2] Marie Bendroth Karlsson. Museumbesök i Göteborg. 1/12-2016
[3] Mats Andersson. Föreläsning om estetiska lärprocesser. Högskolan i Borås. 2/5-2016
Referenser:
Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. uppl.] (2016). Stockholm: Skolverket
Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf2442.pdf%3Fk%3D2442
