Linasportfolio

Dagens workshop i drama startade med en föreläsning om drama, vars begrepp betyder att åskådliggöra genom handling. Gunilla[1] berättar om tre delar inom drama och vad de innebär. Drama i teater då det framförallt är genom olika teaterpjäser, drama i vardagen skulle kunna vara en dramatisk händelse så som en bilkrock och drama i pedagogik, där någon ska lära sig något genom pedagogik. Det framkommer att vi behöver ha ett lekfullt förhållningssät för att hålla på med drama, även ett kritiskt förhållningssätt och ett analytiskt förhållningssätt, det vill säga förmågan att kunna hoppa in och ut ur olika lekar och aktiviteter.

Som avslutning skulle vi ha en liten workshop där vi utifrån en barnbok skulle bli inspirerade till att skapa ett tema, följt av dramaövningar till detta tema. Vi var i grupper om tre stycken. Min grupp valde boken Vinga på villovägar, vilket var en bok som handlade mycket om känslor, sinnen, likheter och olikheter. Vinga och henns familj har precis flyttat till ett nytt hus. Pannkakssylten var slut när familjen skulle äta pannkakor och Vinga fick då i uppdrag att gå ut till affären för att köpa ny. När hon steg ut ur affären igen märkte hon att alla hus runtomkring henne såg likadana ut. Hur skulle hon nu hitta hem?

Vi valde då tillslut att ha sinnen som tema och valde därefter tre stycken övningar till detta. En inledande övning, med tyglappar där vi pratar tränar känsel och pratar om sinnen en mittenövning där pedagogen ska dofta på något och ge barnen ledtrådar som för de framåt till svaret samt en avslutande övning där vi istället tränar hörsel. Själva dramaförloppet innebär en rad olika punkter som Gunilla[1] berättade om och vad vi kan tänka på vid genomförande av drama på något sätt, exempelvis teater. Dessa delar i dramaförloppet är:

• Inledning
• Uppmjukning
• Koncentration 
• Improvisation
• Reflektion
• Gestaltning
• Reflektion och reflekivitet
• Avslutning

Drama i förskolan är enligt mig någonting som sker mycket och spontant, de andra två, teater och drama i pedagogik anser jag sker mest med hjälp av planering av hur dramaförloppet ska gå tillväga. Vissa förskolor har mer drama i form av gestaltning av sagor än andra. Utifrån min första verksamhetsförlagda utbildning (VFU) hade förskolan just startat upp ett tema kring sagor. Pedagoger och barn läste sagor som bockarna bruse och de tre små grisarna. Som uppföljning till detta, när de hade läst sagorna flera, flera gånger så fick barnen själva, med rekvisita och pedagogers hjälp och stöd gestalta sagorna. Jag blev verkligen förvånad av hur mycket barnen hade uppmärksammat i sagorna. De visste precis vad de skulle göra och säga, och så småningom även när. Detta var i en barngrupp med barn 1-3 år. Jag ser verkligen drama som en stor möjlighet och hjälp som uppföljning av exempelvis en saga. Barnen tränas estetiskt i drama samtidigt som de tränar bland annat ordförståelse från sagorna och samspel vid gestaltning av sagorna.