Linasportfolio

Idag hade vi drama i hela sex timmar. Från 9.00-15.00 hann vi med både ett litteraturseminarium i drama där vi skulle sitta i grupper och diskutera de olika kapitlen vid inför tillfället hade djupläst. De kapitel jag djupläste handlade väldigt mycket om att samtala med barn. Ett exempel ur boken beskrev hur vi som pedagoger ska möta barn som kommer fram med en teckning. Ofta svarar vi automatiskt, oj vad fint du målat. Paggetti (2013, s.195) menar att vi istället ska samtala med barnen kring teckningen. Vad föreställer teckningen? Vilka symboler, föremål, färger och mönster finns med i bilden? Samt barnens egna erfarenheter kopplat till teckningen. Innan samtalen kring kapitlen återkopplade vi till föreläsningen vi hade i början av terminen. Gunilla[1] förklarade då för oss hur vi vet om någonting är medierat. Skyltar och trafiksignaler som förklarar något exempelvis. Vi kommer till ett bevakat övergångsställe och ser en röd gubbe, vi vet då att vi ska stanna. Med hjälp av sådana symboler och signaler på förskolan lär sig även barnen så småningom vad de olika symbolerna har för förklaringar. 

Resten av tiden var workshop som stod på schemat. Vi skulle samlas i de grupper vi var i vid första workshopen i drama samt hämta den bok vi valde och använda den även denna gång. Vi skulle utgå från dramaförloppet på bilden nedan, välja ett tema och sedan gestalta det vi planerat inför varandra. Min grupp valde att utgå från sinnen och känslor, eftersom boken Vinga på villovägar handlar väldigt mycket om det. Vi utgick från en dramabok, som syns på bilden nedan när vi försökte hitta inspiration till aktviteter i dramaförloppet. Vi bestämde oss för en samling som introducerades genom att vi gick runt i ringen, sedan fick de övriga i gruppen i uppgift att nudda vid någonting som exempelvis är mjukt, hårt eller varmt. Här nedan har jag fortsatt att förklara min grupps dramaförlopp från inledning till avslutning. 

Dramaförlopp

• Inledning: Vi pratar om vilka olika sinnen vi har (syn, lukt, känsel, hörsel, smak).
• Uppmjukning/uppvärmning: Vi rör oss runt i rummet för att känna på tyger och olika
• material, titta, dofta och kanske smaka. Vi lägger händerna på något varmt, kallt, mjukt eller något hårt. 
• Vi avslutar uppvärmningen med genom att lägga oss nära en kompis. 
• Koncentration: Barnen får blunda med händerna bakom ryggen. De blir tilldelade varsin tyglapp för att sedan berätta hur dem känns. Genom att blunda och koncentrera sig på endast tyglappen     tyglappen stärks koncentrationen. 
• Improvisation: Här fokuserar vi på sinnet lukt. En pedagog har något gömt i handen som hon med jämna mellanrum doftar på. Pedagogen vägleder barnen fram till rätt föremål. Om det är något gott, sött och något vi endast äter på lördagar kan nog många lista ut att det är godis vi doftar och kanske till och med smakar på.
  Reflektion: Vi gör en kort reflektion genom samtal om vad vi precis gjort. 
• Gestaltning: Vid gestaltningen går vi runt i rummet för att agera olika känslor. Hur ser jag ut när jag är sur, besk, söt, salt, hård eller mjuk?
• Reflektion/avslutning: Vi knyter ihop säcken. Vad är det vi har gjort och lärt oss idag? Vi samtalar med barnen om hur det känns.

Vi reflekterade sedan tillsammans att barnen med hjälp av detta dramaförlopp får prova på, se andra, samtala om och skapa egna uppfattningar. Den här typen av dramaförlopp ser jag som en väldigt bra idé vid planering av aktiviteter i förskolan eller i förskoleklassen. Att dessutom reflektera kring det som pågår mitt i dramaförloppet och aktiviteten anser jag skulle kunna vara mycket givande för barnen, som för oss pedagoger. Barnen får genom egna reflektioner och tankar en bredare uppfattning kring vad aktiviteterna går ut på.