Linasportfolio

Som en återblick till den första workshopen i musik fortsatte vi denna workshop med takt, puls, rytm och tips på samlingsaktiviteter samt exempel på hur instrument går att användas med barnen i förskolan/förskoleklassen. Vi startade denna workshop med en samlingsaktivitet med fokus på rörelse, där vi skakade höger arm, vänster arm, höger ben, vänster ben och rumpan samtidigt som vi räknade till åtta. Antalet repetitioner minskade efter varje gång. Exempelvis: 8-7-6-5-4-3-2-1, sedan 7-6-5-4-3-2-1 och så vidare. En tillhörande aktviitet fick namnet "masken".  En rörelseaktivitet där vi skakade kroppen som om det vore en mask i oss. "Undervisningen syftar till att främja elevernas fantasi, inlevelse och förmåga att lära tillsammans med andra genom lek, rörelse och skapande genom estetiska uttrycksformersamt med utforskande och praktiska arbetssätt"(Lgr 11, s.20).

Vi repeterade så småningom de olika noterna (vilanot, halvnot, helnot, åttondelsnot och sextondelsnot) för att sedan klappa takter utifrån stycket nedan. Repetition för barn ser jag som mycket viktigt för att gynna deras lärande och utveckling, att barnen får prova på samma sak gärna flera gånger. Vi skulle sedan spela olika spännande instrument som syns på en av bilderna nedan. Vi började med att en person spelade, sedan adderade vi med ett instrument tills alla spelade sina instrument. När vi skulle sluta spela subtraherade vi istället bort ett instrument tills alla var tysta. Subtraktion och addition är i sin tur en stor det inom matematiken. Vi använde dessutom våra sinnen vid ett tillfälle då vi testade att blunda  och en klapp på axeln visade att vi skulle börja spela, samtidigt som en andra klapp visade att vi skulle sluta. Det var skönt och avslappnande att blunda samtidigt som vi spelade då instrumenten hördes tydligare. Riddersporre (2012, s.31) belyser att vi genom sång och musik kan spegla känslor och sinnestillstånd, vilket i sin tur gör att vi känner en avslppnande känsla i kroppen. 

Vi sjöng dessutom en del, vilket som pedagog kan ses som en liknande skräck, eller rädsla. Det kan vara att man som pedagog kanske inte tycker om sin egen sångröst eller att det bara känns otryggt att sjunga inför andra, barn som vuxna. Ehrlin (2012, ss. 142-143) beskrivs det om en pedagog som har kämpat länge för att övervinna rädslan att sjunga inför andra som inför sig själv. Pedagogen har istället valt att sänka sina egna krav på sig själv och istället fokusera på glädjen i musiken, eftersom musik är något hon alltid tyckt om. Jag kunde relatera mig själv till nyligen nämnda avsnitt. Jag ställer ofta väldgt höga krav på mig själv och vill att det jag gör ska bli så bra som möjligt. Det gör egentligen ingenting om det inte går som man från början tänkt sig och planerat, så länge barnen har roligt och är glada är jag nöjd och glad. Om jag tycker någonting är roligt, lär jag mig bäst. Det ser jag även att barnen gör likaså. Sedan berättade Karin[1] att det vid aktiviteter inte alltid behöver förklaras varför vi gör si eller så, med tanke på att barnen lär sig det med tiden. Hon berättade även om det viktiga att använda rätt ord och begrepp när vi talar med barnen, barnen lär sig ord och begrepp snabbt, till och med svåra sådana.

Vid en del i workshopen delade vi in oss i fyra grupper där varje grupp skulle vara ett djur. Karin[1] spelade en melodi för varje djur, när vi sedan hörde melodin för vår grupp skulle vi gestalta djuren ute på golvet, med en häxa i mitten. När häxans melodi hördes skulle vi så fort vi bara kunde ta oss tillbaka till boet igen. En väldigt rolig övning enligt mig och absolut något jag skulle kunna tänka mig att testa med barnen ute på förskolan/förskoleklassen. 

Mot slutet av workshopen skulle en av oss leta efter ett intrument som övriga av oss gömt. När personen som letar är nära intrumentet spelar vi högt, när personen är långt bort ifrån intrumentet spelar vi svagt. En bra aktivitet där barnen får koncentrera sig med sinnet hörsel var ett ljud kommer ifrån.